Vad är marknadssegmentering?

Med marknadssegmentering menas själva processen att dela upp marknaden i flera grupper (så kallade segment).

I varje segment ska finnas konsumenter, företag eller länder som har, eller anses ha, viktiga gemensamma nämnare. Dessa gemensamma nämnare kan t.ex. vara särskilda intressen och behov som gör att segmentet skiljer sig ifrån andra segment.

Vanligtvis gör verksamheter en marknadssegmentering i syfte att ta reda på vad som definierar deras nyckelkunder. Därefter kan verksamheterna anpassa sin marknadsföring och försäljning gentemot varje segment för att öka försäljningen och på sikt öka verksamhetens lönsamhet. Denna process kallas för positionering.

– Använd marknadssegmentering för att definiera olika segment på marknaden.
– Använd därefter positionering för att erbjuda skräddarsydda lösningar till varje segment.

 

Exempel på marknadssegmentering
Ett företag som tillverkar kläder och säljer inom EU gör en marknadssegmentering och inser hur deras kunder kan delas in i tre olika segment.

Kundtyp 1. bor i länder med ett varmare klimat, t.ex. Spanien och Italien och efterfrågar tunnare och lättare kläder.

Kundtyp 2. bor i länder med ett kallare klimat, t.ex. Sverige och Norge och efterfrågar tjockare och varmare kläder.

Kundtyp 3. är mycket måna om miljön och köper endast ekologiska kläder.

Utifrån de tre ovanstående kundtyperna kan klädtillverkaren välja hur de ska positionera sig mot de olika kundtyperna – kanske ska man marknadsföra shorts och sandaler till kundtyp 1 samt höst och vinterjackor till kundtyp 2, istället för att nå ut med ett och samma erbjudande till samtliga kunder?

Olika typer av marknadssegmentering

Nedanför hittar du de vanligaste segmenteringsvariablerna.

Geografisk segmentering
Geografisk segmentering grundar sig i att attityder, beteenden och behov kan skilja sig mellan folk i olika geografiska områden.

Demografisk segmentering
En demografisk segmentering baseras på en befolknings storlek, fördelning och sammansättning. Det kan t.ex. handla om ålder, kön, yrke, utbildning och inkomst.

Beteendemässig segmentering
Beteendemässig segmentering delar in konsumenter i grupper beroende på exempelvis deras kunskap och attityd gentemot en produkt/tjänst.

Psykografisk segmentering
Psykografisk segmentering (ibland kallad för livsstil) handlar om vad kunderna har för levnadsförhållanden och vad de gör på sin fritid. Man kan exempelvis undersöka vilka externa influenser som påverkar kunderna mest.

Fysografisk segmentering
Fysografisk segmentering baseras på vad kunderna har för fysiska behov. Det går t.ex. att segmentera kunder i grupper utifrån vad de har för allergier eller baserat på deras fysiska tillstånd.

Kulturell segmentering
Kulturell segmentering används för att definiera en marknad utifrån kulturellt ursprung.

Känslomässig segmentering
Känslomässig segmentering sätter kundens känslomässiga behov i fokus. Man kan t.ex. kolla på hur kunden vill känna sig när de använder en särskild produkt.


 

Har du några frågor eller funderingar om marknadssegmentering eller positionering? Kommentera gärna!

Sammanfattning av marknadsföringslagen

Denna sammanfattning är utformad för dig som vill ha en överskådlig bild över marknadsföringslagens allra viktigaste delar.

Marknadsföringslagen är nödvändig att känna till för dig som arbetar med marknadsföring och kommunikation för ett företags räkning eller för dig som bara vill ha bättre koll på hur verksamheter får och inte får använda sin marknadsföring.

 

Marknadsföringslagen

Syfte

Denna lag (marknadsföringslagen) har till syfte att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.

Med andra ord är lagen till för att skapa ett schysstare spel bland de verksamheter som arbetar med marknadsföring och att skydda både företag och konsumenter ifrån olämplig marknadsföring.

 

Marknadsföringslagens omfattning

Lagen omfattar näringsidkares marknadsföring av t.ex. varor och tjänster.

Lagen omfattar näringsidkares kommunikation till konsumenter och andra näringsidkare, även före, under och efter försäljning av en vara eller tjänst.

–  Lagen omfattar inte reklam som anses vara diskriminerande. Sådan typ av marknadsföring kan istället anmälas till exempelvis reklamombudsmannen.

Vad händer om en näringsidkare bryter mot marknadsföringslagen?

Den verksamhet som bryter mot marknadsföringslagen kan komma att dömas av marknadsdomstolen och bli skyldig att betala en marknadsstörningsavgift på mellan 5.000 och 5.000.000 kronor. Dessutom kan verksamhetens marknadsföring tvingas att upphöra.

 


Marknadsföringslagen i korthet

1. En näringsidkares marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed och allmänna normer ska följas för att skydda konsumenter och verksamheter.

2. En näringsidkare får inte använda aggressiv marknadsföring, t.ex. tvinga konsumenten att köpa något.

3. En näringsidkare får inte använda vilseledande marknadsföring, t.ex. påstå att en produkt fungerar på ett sätt som inte är sanningsenligt.

4. En näringsidkare som marknadsför sig med hjälp av automatiska system (t.ex. skickar ut nyhetsbrev) för individuell kommunikation måste på förhand ha fått samtycke av den fysiska personen i fråga.

5. En näringsidkare som marknadsför sig med e-post måste alltid inkludera en webbadress i mejlet som tillåter mottagaren att välja om utskicken ska upphöra.

6. All marknadsföring ska utformas och presenteras så att det är uppenbart att det handlar marknadsföring. Alltså får man t.ex. inte utforma reklamen så att det ser ut som en nyhetsartikel utan att det tydligt framgår att det just är reklam.

7. I Sveriges marknadsföringslag ingår även något som kallas för ”svarta listan”, – en katalog som innehåller EU-direktiv som omfattar affärsmetoder som under alla omständigheter är otillbörliga.

Kom ihåg att detta endast är en sammanfattning av marknadsföringslagen och vi har bara skrapat på ytan. Om du vill ha mer ingående information om marknadsföringslagen rekommenderar jag att du läser mer om den här.

 

Har du några frågor eller funderingar? Lämna en kommentar!

Vad är svarta listan? (marknadsföring)

Svarta listan kallas en katalog i bilaga 1 i marknadsföringslagen, innehållandes EU-direktiv som omfattar ”affärsmetoder som under alla omständigheter är otillbörliga”.

Listan innehåller 31 punkter på affärsmetoder som är förbjudna i samtliga EU-länder. Eftersom de 31 punkter i svarta listan gäller -under alla omständigheterså behöver man aldrig göra någon annorlunda rättslig bedömning för ett specifikt fall.

 

 

Sammanfattning av svarta listan

Här kommer en sammanfattning av svarta listans samtliga punkter.

1. Näringsidkaren får inte informera konsumenten om att verksamheten riskerar att ta skada ifall konsumenten inte köper näringsidkarens produkter.

2. Näringsidkaren får inte marknadsföra olagliga produkter.

3. Näringsidkaren får inte påstå att verksamheten har en förtroendemärkning eller kod som verksamheten egentligen inte har. T.ex. en kvalitetsstämpel ifrån en annan organisation.

4. Näringsidkaren får inte erbjuda en produkt i syfte att sälja en annan produkt och i samband med detta förhindra försäljningen av den först erbjudna produkten.

5. Näringsidkaren får inte vända sig direkt mot barn i sin marknadsföring.

6. Näringsidkaren får inte uppge att service av en produkt finns tillgänglig ett land där den inte gör det.

7. Näringsidkaren får inte ge felaktigt intryck av att vara en ”oberoende konsument”, i syfte att marknadsföra sin egen verksamhet.

8. Näringsidkaren får inte påstå att verksamheten ska flytta sina lokaler eller att verksamheten ska upphöra om så inte är fallet.

9. Näringsidkaren får inte göra reklam för sin verksamhet i media på så sätt att konsumenten inte tydligt kan se att det faktiskt är reklam (annonser i redaktionell form).

10. Näringsidkaren får inte, utan att informera kunden först, begränsa sin service till ett annat språk än det som framgick vid köptillfället. Alltså får inte verksamheten först sälja en produkt på svenska för att sedan endast erbjuda support på t.ex. kinesiska om det inte har bekräftats före eller under köpet.

11. Näringsidkaren får inte uppge att en produkt enbart kommer att vara tillgänglig under en särskild period om så inte är sanning.

12. Näringsidkaren får inte ge konsumenten uppfattningen att denne redan har eller kommer att vinna ett pris/få en särskild förmån om så inte är fallet.

13. Näringsidkaren får inte kräva en konsument på pengar för en produkt som denne inte har köpt/beställt.

14. Näringsidkaren får inte (med särskilda undantag) marknadsföra sig direkt mot privatperson om kommunikationen är oönskad. Alltså får t.ex. inte näringsidkaren skicka nyhetsbrev till en kund som inte har accepterat detta. Inte heller får en telefonförsäljare fortsätta ringa till en konsument efter det att denne har bett telefonförsäljaren att sluta ringa.

15. Näringsidkaren får inte ange att en produkt är kostnadsfri eller gratis om så inte är fallet. Däremot kan t.ex. frakt eller andra oundvikliga kostnader tillkomma.

16. Näringsidkaren får inte uppge att deras produkter ger fördelar i hasardspel, t.ex. öka chansen att konsumenten vinner på lotto.

17. Näringsidkaren får inte marknadsföra, driva eller uppmana konsument till delta i pyramidspel.

18. Näringsidkaren får inte sälja produkter som ger intrycket av att tillhöra annan näringsidkares sortiment (falska kopior).

19. Näringsidkaren får inte påstå sig erbjuda vinster eller priser utan att dela ut vinster motsvarande det som har beskrivits.

20. Näringsidkaren får inte ge ut oriktig information om en produkt i syfte att få konsumenten att köpa produkten på ofördelaktiga villkor.

21. Näringsidkaren får inte påstå att deras produkt är ett botemedel mot t.ex. en sjukdom om så inte är fallet.

22. Näringsidkaren får inte skicka med fakturor i sitt marknadsföringsmaterial för produkter som konsumenten inte har köpt, i syfte att få konsumenten att tro produkten redan är beställd/köpt.

23. Näringsidkaren får inte marknadsföra rättigheter som samtliga konsumenter redan omfattas av som om det vore ett unikt erbjudande.

24. Näringsidkaren får inte uppge att konsumenten är, om denne inte köper produkten, utsatt för större säkerhetsrisker än vad som egentligen är sanning.

25. Näringsidkaren får inte sälja produkter till ett angivet pris om denne inte tror att verksamheten kommer att kunna leverera produkten eller en likvärdig produkt till det angivna priset.

26. Näringsidkaren får inte kräva att en konsument, som gör anspråk på ersättning från en försäkring, tar fram dokumentation som inte har betydelse för bedömningen om anspråkets giltighet. Verksamheten får inte heller metodiskt undanhålla information som är relevant för det specifika ärendet, i syfte att få konsumenten att ”släppa fallet”.

27. Näringsidkaren får inte, vid hemförsäljning, stanna kvar i konsumentens hem om konsumenten ber näringsidkaren att lämna hemmet.

28. Näringsidkaren får inte ge intryck av att konsumenten inte får lämna platsen förrän ett avtal har trätt i kraft.

Har du några funderingar över den svarta listan? Lämna gärna en kommentar!

Vad är gerillamarknadsföring?

Gerillamarknadsföring är en reklam- och marknadsföringsstrategi som går ut på att företag använder sig av billiga, okonventionella metoder för att marknadsföra sina produkter och tjänster. Dessa metoder kan exempelvis innefatta att ett företag sätter upp klistermärken och affischer på platser där många personer befinner sig.

Typiska platser för just klistermärken/affischer är soptunnor, elskåp, dörrar och bänkar i eller nära stadskärnor.

Eftersom gerillamarknadsföring är ett mycket billigt och ofta effektfullt sätt att nå fram med ett budskap så passar metoden ypperligt för både stora och små företag. Det är däremot viktigt att man, innan genomförandet av marknadsföringskampanjen, noga analyserar hur både budskapet och tillvägagångssättet kan komma att uppfattas av de personer som är mottagare av marknadsföringen.

Exempelvis är det inte alla som uppskattar när en bänk blir bombarderad av klistermärken och med lite otur kan den typen av marknadsföring slå tillbaka på företaget och skada varumärket.

 

Termen gerillamarknadsföring dök för första gången upp i boken ”Guerrilla Advertising” av Jay Conrad Levinson (Wikipedia). Ordet gerillamarknadsföring härstammar från termen gerillakrigsföring, som handlar om att små grupper gerillasoldater använde sig av kreativa metoder för att besegra fiender som var fler i antal och resursmässigt överlägsna gerillasoldaterna. I samma anda kan små verksamheter idag konkurrera mot företagsjättar genom att använda sig av kreativa marknadsföringsidéer som är billiga, unika och effektfulla.

Sex exempel på gerillamarknadsföring

1. Sätt upp skyltar i rondeller och på gräsmattor. Det går såklart att köpa färdiga skyltar men det är faktiskt väldigt enkelt att designa och göra alldeles egna skyltar. Det finns flera guider på internet om det, t.ex. den här. Vad som ska stå på skyltarna är helt upp till dig.

2. Stå utanför/intill ett evenemang, t.ex. en konsert eller en löptävling och dela ut flygblad, erbjudanden eller rabattkuponger.

3. Skriv ut affischer (det räcker med en färgskrivare och lite tejp) och klistra fast på exempelvis elskåp på väl besökta platser. Tänk på att använda en plastficka för att skydda affischen ifrån regn och snö. Använd mycket tejp/häftstift så att affischen sitter fast även om det blåser.

4. Få fram dina meddelanden på företagets fordon (t.ex. bil, moped, cykel) eller för enkelhetens skull häng på en skylt. Rullande marknadsföringskampanjer kan vara oerhört effektfulla och om du ändå använder dig av bilen till och från arbetsplatsen så kan väl exteriören lika gärna utnyttjas för att ge företaget lite extra uppmärksamhet!

5. Klistermärken är en av de vanligast förekommande gerillamarknadsföringsmetoderna. Du kan antingen göra egna klistermärken, eller beställa färdiga till ett (oftast) lågt pris.

6. Hur ser företagets fönster och balkonger ut utifrån? Byggnadens väggar och tillhörande tomt då? Där kan det finnas plats för att visa upp verksamheten. Varför inte hänga upp en plansch eller investera i en digital skylt?

 

Tips

Kreativ och rolig gerillamarknadsföring brukar spridas som en löpeld via sociala medier. Istället för att vänta på att någon annan ska notera ditt företags gerillamarknadsföring så kan du ge kampanjen en liten kickstart genom att själv dokumentera och ladda upp kampanjen på sociala medier.

Glöm inte att det är viktigt att tänka efter flera gånger innan du genomför en kampanj med gerillamarknadsföring. Kan någon ta illa upp eller ta skada av kampanjen? Finns det någon risk att kampanjen inte är laglig? Var försiktig och använd sunt förnuft!

Vill du ha fler idéer på bra gerillamarknadsföring? Sök på ”Guerilla marketing” + ”examples” eller ”ideas” på Google så hittar du mängder med hemsidor med exempel på gerillamarknadsföring.

Lycka till och lämna gärna en kommentar om ditt bästa knep för en lyckad gerillamarknadsföringskampanj!