Vad är köpbeslutsprocessen?

Köpbeslutsprocessen beskriver fem steg som en kund går igenom före, under och efter att kunden köper en vara eller en tjänst. Genom att förstå var i köpbeslutsprocessen kunden befinner sig kan ett företag anpassa sin marknadsföring och på så sätt öka sannolikheten att kunden köper just deras produkter och tjänster.

Köpbeslutsprocessen förekommer i många former och ibland kallas den för konsumentbeslutsprocessen, kundköpcykeln, kundcykeln eller bara köpcykeln. En av de vanligaste tolkningarna av processen är AIDAS-modellen som ofta används inom digital marknadsföring.


Köpbeslutsprocessens stadier


Medvetenhetsstadiet – Vad har jag för behov?

Köpbeslutsprocessen påbörjas av att en person har ett problem som denne vill lösa eller en önskan som han eller hon vill uppfylla. Medvetenhetsstadiet kan utlösas av personen själv (exempelvis genom att personen blir hungrig) eller via utomstående faktorer som t.ex. marknadsföring och informationsspridning.

För att en produkt eller tjänst ska kunna säljas måste alltså den potentiella kunden (prospektet) först och främst bli medveten om att han eller hon har ett behov som behöver tillfredsställas.

 

Exempel på medvetenhetsstadiet
Det var få personer som kände ett behov av att äga en läsplatta fram till dagen då Steve Jobs visade upp Ipaden för världen. Genom att informera om Ipadens funktioner kunde Apple lyfta fram och göra kunderna medvetna om sina behov.

Undersökningsstadiet – Vad kan tillfredsställa mitt behov?

I undersökningsstadiet försöker personen ta reda på vad han eller hon behöver för att lösa sitt problem eller uppfylla sin önskan. Personen kanske samlar information på nätet, i tidningar eller genom att fråga någon bekant.

 

Exempel på undersökningsstadiet
Kalle har fått punktering på sin cykel Googlar på ”laga cykelpunktering” och får då reda på att han behöver byta ut sin cykelslang för att lösa problemet.

 

Jämförelsestadiet – Vilka alternativ finns det?

Precis som det låter så handlar jämförelsestadiet om att personen jämför vilka valmöjligheter som finns. Han eller hon tittar på för- och nackdelar med de olika alternativen och funderar på vilket alternativ som är bäst. Faktorer som kan påverka valet i jämförelsestadiet är t.ex. leveranstider, kostnader, garantivillkor m.m.

Exempel på jämförelsestadiet
Kalle med punkteringen funderar över vad som är bäst, – att köpa en cykelslang och laga punkteringen själv eller att lämna in cykeln till en verkstad. Det första alternativet är billigare medan det andra sparar tid.

 

Köpstadiet

Under köpstadiet har personen bestämt sig för vilken produkt eller tjänst han eller hon vill ha och genomför själva köpet. Köpbeslutet kan påverkas av hur enkelt det är att köpa produkten eller tjänsten. Då tittar man exempelvis på olika betalningsalternativ och hur produkten eller tjänsten levereras.

Exempel på köpstadiet
Kalle har nu bestämt sig för att laga punkteringen själv och köper därför en cykelslang. Eftersom Kalle bor nära en sportbutik köper han den på plats istället för att beställa den via sportbutikens webbshop.

 

Efterköpsstadiet – Vad tycker jag om köpet?

Efterköpsstadiet kallas tiden efter att man har köpt en produkt eller tjänst, då man reflekterar över sin genomförda affär. Vissa personer analyserar sina köp mer än andra och det är viktigt att som företag försöka minimera risken att kunden känner ånger inför sitt köp (buyers remorse).

 

Exempel på efterköpsstadiet

Kalle lagar sin cykel men efter en vecka upptäcker han att han kunde få cykelslangen för halva priset på Ebay. Han ångrar nu sitt köp och känner ett missnöje till sportbutiken som han tycker tar ”hutlösa priser”.

 


Vad har du för erfarenheter av köpbeslutsprocessen/kundcykeln/köpcykeln? Berätta i kommentarsfältet!

Vad är innovationsspridning? (Diffusion of Innovations)

I boken Diffusion of Innovations beskriver författaren Evert Rogers om hur och till vilken grad nya uppfinningar och teknologi sprider sig i ett samhälle, en process som kallas för innovationsspridning.
Grundidén är att man kan dela in en person i ett av fem kundsegment beroende på hur personen utmärker sig när ny teknologi blir tillgänglig på marknaden.

Ett företag som lanserar en ny produkt på marknaden (exempelvis en toppmodern mobiltelefon) kan med fördel anpassa sin marknadsföring efter de olika kundsegmenten för att öka sin försäljning till respektive grupp.

Innovationsspridningens kundsegment

Svenska: Innovatörer, Tidiga brukare, Tidig majoritet, Sen majoritet  & Eftersläntrare.
Engelska: Innovators, Early adopters, Early majority, Late majority & Laggards.

 

Innovators/Innovatörer

Innovatörerna (innovators, 2.5%) är en liten grupp av personer som ständigt är först med att testa och använda ny teknik. Innovatörerna har hög social status, god ekonomi och är inte rädda för att ta risker.

  • Hög social status
  • Välutbildad
  • God ekonomi
  • Beredd att ta risker, betalar mycket för att äga ”det allra senaste”

Exempel på innovator/innovatör:
Man känner igen innovatören som en person som använder den allra senaste teknikprylen innan vi andra visste om att produkten överhuvudtaget existerade.

Early adopters/Tidiga brukare

De tidiga brukarna (early adopters, 13.5%) är de främsta opinionsbildarna och trendsättarna i samhället. Precis som innovatörerna så har de tidiga brukarna hög social status, men de är däremot inte lika benägna att utsätta sig för risker som innovatörerna.

De tidiga brukarna betalar mer för ny teknik än den tidiga majoriteten, men vill till skillnad från innovatörerna kunna veta att de får ut av att äga produkten, exempelvis ökad social status, minskade kostnader eller ökad effektivitet.

  • Social ledare
  • Trendsättare
  • Utbildad
  • God ekonomi
  • Risktagare, men vill ändå veta att den får ut något av att äga produkten

Exempel på early adopter/tidig brukare:
Teknikbloggaren som genom sina recensioner påverkar läsarnas åsikter om de senaste high-tech prylarna.

Early majority/Tidig majoritet

Den tidiga majoriteten (early majority, 34%) är snarare följare än ledartyper, men de tar gärna till sig innovationer och gör det vanligtvis före den genomsnittliga konsumenten. Det är viktigt för den tidiga majoriteten att få bevis på att innovationen fungerar och därför vänder man sig till innovatörerna samt de tidiga brukarna för att få detta bekräftat.

  • Följare
  • Tidig användare av nya produkter
  • Vågar chansa efter att ha fått bevis
  • Inspireras av innovatörerna och tidiga brukarna

Exempel på early majority/tidig majoritet:
Personen som är intresserad av ny teknik och som håller sig uppdaterad genom bloggar och forum.

Late majority/Sen majoritet

Den sena majoriteten (late majority, 34%) är skeptiska till förändring och ny teknologi. De är traditionella och väntar på att majoriteten av befolkningen redan ska äga en ny produkt innan de själva testar att använda den.

  • Skeptisk, traditionell
  • Sen att ta till sig innovationsspridning
  • Högre ålder
  • Lägre utbildningsnivå och sämre ekonomi än ovanstående grupper

Exempel på late majority/sen majoritet:
Personen som idag använder en traditionell mobiltelefon istället för en smartphone.

Laggards/Eftersläntrare

Eftersläntrarna (laggards, 16%) är de personer som tar till sig ny teknologi sist av alla. De är mycket skeptiska till förändring och börjar vanligtvis inte använda ny teknik förrän de verkligen måste det.

Exempel på laggards/eftersläntrare:
Personen som idag använder en svartvit tjock-tv och som vägrar att uppgradera sig eftersom tv-apparaten ”fortfarande fungerar”.


Vad har du för erfarenheter av innovationsspridning? Känner du igen dig i något av de olika kundsegmenten/kategorierna? Lämna gärna en kommentar!

Vad är en konkurrentanalys?

Genom att göra en konkurrentanalys kan man ta reda på hur den nuvarande konkurrenssituationen ser ut mellan ett företag och dess konkurrenter. Ibland behandlar konkurrentanalysen även företagets potentiella konkurrenter.

Syftet med konkurrentanalysen är att få insikt i hur konkurrenterna påverkar verksamheten och att utifrån det förbättra den egna verksamhetens förutsättningar. Genom att förstå konkurrenternas styrkor och svagheter kan verksamheten alltså förstärka sin egna position på marknaden och bli mer konkurrenskraftig.

Konkurrentanalysen:

1. Granskar konkurrenternas svagheter så att företaget kan utnyttja dessa till sin fördel.

2. Ger kunskap om konkurrenternas styrkor så att företaget kan anpassa sig efter dessa.

3. Gör det enklare att identifiera och utveckla företagets konkurrenskrafter.

4. Tillåter företaget att göra säkrare affärsbeslut.

5. Kan vara till hjälp när företaget utvecklar sina marknadsstrategier.

Konkurrentanalysens innehåll

Det finns inga krav på hur en konkurrentanalys ska vara utformad men det finns en del riktlinjer som underlättar för framtagningen av en bra analys. Oavsett företagets storlek borde följande frågor alltid besvaras i en konkurrentanalys:

– Vilka är våra konkurrenter?

– Vilka produkter och tjänster erbjuder våra konkurrenter?

– Vilka fördelar har konkurrenterna jämfört med oss?

– Vilka nackdelar har konkurrenterna jämfört med oss?

– Hur ska vår verksamhet anpassa sig efter konkurrenternas styrkor respektive svagheter?

För att skapa en översikt av svaren på ovanstående frågor kan man ställa upp konkurrentanalysen som i den här bilden.

Konkurrentanalys – exempel

Börje vill öppna ett litet café i centrala Uppsala och behöver ta ett företagslån för att finansiera verksamheten. För att kunna få lånet beviljat skriver Börje en affärsplan med en marknadsplan inkluderad som han senare ska presentera för banken.

Börje har gjort en konkurrentanalys i marknadsplanen så att han kan visa för banken att han känner till och är förberedd på den rådande konkurrenssituationen. Så här ser Börjes konkurrentanalys ut:

Exempel konkurrentanalys

Även om den här analysen inte är den mest avancerade så visar den att Börje åtminstone känner till vilka hans huvudkonkurrenter är och att han har en plan på hur han ska bemöta den nuvarande konkurrensen.

 

Avancerad konkurrentanalys

Ju bättre en verksamhet känner till sina konkurrenter, desto lättare blir det för verksamheten att utveckla sina egna konkurrensfördelar. Därför kan det ibland vara bra att göra en konkurrensanalys som ger en mer komplett bild av den rådande konkurrensen. Så här kan en sådan konkurrentanalys se ut.

Steg för steg – Så här gör du konkurrentanalysen:

Profil och översikt
Skriv ner övergripande information om samtliga företag, så som nyckeltal, långsiktiga mål eller andra uppgifter som du tycker är relevant att ha med.

Produkter och tjänster
Vilka produkter och tjänster erbjuder företagen? Analysera varje företags marknadsmix och beskriv dessa.

Prissättning
Förklara vilka prissättningsmetoder som företagen tillämpar.

Distributionskanaler
Beskriv vilka distributionskanaler som företagen använder sig av.

Konkurrensfördelar
Fundera över vad företaget gör bättre och annorlunda jämfört med konkurrenterna. Det är företagets konkurrensfördel, eller USP. Tänk på samma sätt vad varje konkurrent gör bättre/annorlunda jämfört med er andra och skriv ner detta.

Om du inte kommer på något så kan du förmodligen hitta svaret på deras hemsida. Eller varför inte kontakta dem och fråga?

Strategier
Beskriv företagets och konkurrenternas viktigaste marknadsstrategier. Två modeller som kan hjälpa dig att identifiera de olika marknadsstrategierna är Porters generiska strategier samt Ansoffs matris.

Målmarknad
Skriv ner vilken målmarknad verksamheten har, och vilka konkurrenternas målmarknader är. Här kan du läsa om hur man väljer ut en målmarknad.

Styrkor, Svagheter, Möjligheter, Hot
Gör en SWOT-analys för företaget och för varje konkurrent.


Undrar du om något gällande hur man gör en konkurrentanalys? Lämna gärna en kommentar!

Vad är en omvärldsanalys?

Genom att göra en omvärldsanalys kan ett företag få insikt i vad som händer i omvärlden och hur det påverkar den egna verksamheten. Med omvärlden menas egentligen allting utanför den egna verksamhetens gränser som exempelvis samhället, miljön och landets ekonomi samt teknologiska utveckling.

Syftet med omvärldsanalysen är att man ska få en så verklig bild som möjligt av hur omvärlden ser ut och påverkar företaget, så att företaget ska kunna förbättra sina egna förutsättningar genom att planera utifrån de utmaningar och möjligheter som omvärldsanalysen belyser.

Det är alltså viktigt att beakta omvärlden eftersom att omvärlden kan ändra företagets chanser att nå sina mål. Just därför är det vanligt att omvärldsanalysen ingår i ett företags marknadsplan.

 

En väl gjord omvärldsanalys ska kunna besvara följande frågor.

– Hur påverkas verksamheten av omvärlden?

– Vilka faktorer har mest betydelse för verksamheten, både nu och i framtiden?

– Hur ska verksamheten anpassa sig efter de utmaningar som identifieras i omvärldsanalysen?

– Hur ska verksamheten ta vara på de möjligheter som identifieras i omvärldsanalysen?

Modeller för omvärldsanalys

Det finns egentligen inga regler för hur omvärldsanalysen ska vara utformad eftersom den brukar se olika ut beroende på vilket ändamål den ska användas till. Men två vanligt förekommande modeller att använda som underlag till en omvärldsanalys är PEST-analysen (eller PESTLE/PESTEL/STEEP) samt SWOT-analysen.

PEST-analys

PEST-analysen går ut på att identifiera de kritiska makrofaktorer som påverkar verksamheten både positivt och negativt. Man granskar (externa) politiska, ekonomiska, sociokulturella samt teknologiska faktorer som påverkar verksamheten. I PESTLE-analysen har man lagt till rättsliga och miljömässiga faktorer.

Politiska faktorer kan exempelvis vara skatteregler, anställningslagar och andra politiska bestämmelser.

Ekonomiska faktorer kan exempelvis beröra konjunkturcykler och landets ekonomiska tillväxt.

Sociokulturella faktorer kan exempelvis handla om växande trender och befolkningens utbildningsgrad.

Teknologiska faktorer kan exempelvis gälla forskning och landets teknologiska utveckling.

Du kan läsa mer om PEST här.

 

SWOT-analys

SWOT-analysen handlar om att urskilja verksamhetens styrkor och svagheter (interna faktorer) samt möjligheter och hot (externa faktorer). Vad gäller omvärldsanalysen så berörs den egentligen bara av de två sista punkterna i modellen. Detta eftersom de två första punkterna endast omfattar den egna verksamheten.

Möjligheter (opportunities) berör externa faktorer som verksamheten kan dra vinning av.

Hot (threats) omfattar utomstående faktorer som kan ha negativ påverkan på verksamheten.

Du kan läsa mer om SWOT här.

 

Omvärldsanalys på engelska

Det finns egentligen ingen direkt översättning till omvärldsanalys på engelska. Jag har hört många olika förslag på vad det skulle kunna heta och det närmaste man förmodligen kan komma är environmental scanning.


Har du några frågor om omvärldsanalysen? Lämna gärna en kommentar!

Vad är en nulägesanalys?

Genom att göra en nulägesanalys kan ett företag få en objektiv bild av hur nuläget ser ut gällande marknaden, konkurrensen, omvärlden samt den egna verksamheten.

Med nulägesanalysen försöker företaget skapa en så verklig bild som möjligt av den nuvarande situationen för att på sikt kunna stärka förutsättningarna för verksamheten. Nulägesanalysen visar alltså var företaget är idag och hjälper företaget att kontrollera var det kommer att befinna sig framtiden.

Det är särskilt vanligt att nystartade företag gör en nulägesanalys, vilken man brukar kunna finna i företagets affärs- och marknadsplan. Även en SWOT-analys brukar ingå i de flesta nulägesanalyser.
Ett annat namn för nulägesanalys är situationsanalys.

 

Varför göra en nulägesanalys?

Det finns många anledningar till att ett företag väljer att göra en nulägesanalys. Man kan kort sagt säga att nulägesanalysen skapar underlag som ska hjälpa företaget att uppnå sina mål.

Nulägesanalysen:

– Skapar en tydlig bild av verksamheten, vilket kan vara användbart för personal, kunder, investerare och andra intressenter.

– Granskar verksamhetens styrkor och möjligheter och hur dessa kan tas till vara på.

– Upptäcker svagheter och hot och skapar förutsättningar för att förmildra dessa.

– Visar var verksamheten befinner sig idag.

Tänk dig själv att du har ett särskilt mål i livet, – låt säga att du vill bli miljonär. För att kunna uppnå det målet behöver du först och främst granska ditt utgångsläge.

Hur mycket pengar har jag i plånboken just nu och hur mycket mer behöver jag?

Hur stora intäkter respektive utgifter har jag?

Besitter jag några särskilda styrkor som kan hjälpa mig att uppnå mitt mål och har jag några svagheter som kan försvåra processen?

Vad kan jag göra för att ta vara på styrkorna och samtidigt minska svagheternas påverkan?

Om du kan svara på ovanstående frågor blir det mycket enklare för dig att skapa en realistisk strategi för hur du ska uppnå ditt mål. Precis på samma sätt kan en verksamhet göra en nulägesanalys för att förbättra sitt egna utgångsläge.

Nulägesanalysens innehåll

Det finns egentligen inga regler på hur en nulägesanalys ska vara utformad, men här är några vanligt förekommande punkter som man brukar försöka besvara i sin analys:

Den egna verksamheten

Vår ekonomi – Vad har vi för tillgångar respektive kostnader?

Vårt erbjudande – Vad säljer vi för tjänster/produkter?

Styrkor och svagheter – Vilka är verksamhetens styrkor respektive svagheter?

Distribution – Vilka är våra nuvarande distributionskanaler?

Tips: Gör en SWOT-analys för att identifiera företagets styrkor och svagheter.

Konkurrensen

Våra konkurrenter – Vilka är våra konkurrenter och till vilken grad påverkar de oss?

Konkurrenternas position – Var på marknaden är konkurrenterna positionerade?

Konkurrenternas resurser och marknadsandelar – Vilka tillgångar har våra konkurrenter och hur stor del av marknaden har de?

Tips: Gör en Positioneringskarta för att illustrera hur företaget samt konkurrenterna positionerar sig på marknaden.

Marknaden

Våra kunder – Vilka är det som betalar oss?

Våra marknadssegment – Vilka marknadssegment är vi aktiva inom?

Våra leverantörer – Vilka leverantörer har vi och hur stor förhandlingskraft har de?

Tips: Använd Porters femkraftsmodell för att avgöra hur omfattande konkurrensen är inom branschen.

Omvärlden

Omvärldens påverkan – Hur påverkar omvärlden oss i nuläget?

Trenders påverkan – Vilka trender inverkar på företaget?

Världsekonomins påverkan – Hur berörs vi av den nuvarande världsekonomin?

Tips : Gör en PEST-analys för att ta reda på hur omvärlden påverkar företaget.


Har du några tips på hur man kan göra en ännu bättre nulägesanalys? Lämna gärna en kommentar!

Hur man byter kanalikon på Youtube (profilbild/visningsbild)

I den här guiden går vi igenom hur man byter en kanalikon på Youtube (också kallad för profilbild eller visningsbild) samt vilka format och mått som kanalikonen ska ha.

Så byter du kanalikon på Youtube

Börja med att logga in på Youtube, vänsterklicka på din nuvarande kanalbild uppe i det högra hörnet och tryck sedan på studio, eller kom dit direkt via den här länken: www.youtube.com/dashboard.

Tryck därefter på visa kanal.

Nu när du har kommit till din kanals visningssida flyttar du muspekaren över kanalikonen som ligger till vänster om kanalbilden/bakgrundsbilden. Klicka på pennan.

Ett meddelande om att redigera kanalikonen kommer att dyka upp eftersom ditt Youtubekonto är sammanlänkat med ditt konto på Google+. Klicka på knappen redigera på Google+ så öppnas ett nytt fönster i din webbläsare.

Nu behöver du bara klicka på rutan Välj ett foto från datorn och leta upp den bild som du vill ha….

…och när du har valt ut din kanalbild trycker du på Ange som profilbild.

Så enkelt är det att ändra en kanalbild på Youtube!

Kanalikonens mått och format

För bästa resultat ska bilden som du laddar upp vara 800 x 800 pixlar i storlek. Den riktiga visningsbilden kommer i de flesta fall att visas som 98 x 98 pixlar på Youtube, som illustrerat i bilden nedan. På Google+ kommer kanalbilden/profilbilden att visas med rundade hörn, d.v.s. som en cirkel istället för en kvadrat.

Formatet på ikonen ska vara i något av följande format:  JPG, PNG, GIF eller BMP och bilden ska inte vara animerad, d.v.s. rörlig.

Precis som med allt annat innehåll på Youtube så måste din kanalikon följa Youtubes riktlinjer. Alltså får din kanalikon exempelvis inte innehålla våldsamma, chockerande eller sexuella bilder.


Har du några frågor om hur man ändrar kanalbilder på Youtube? Lämna gärna en kommentar!

Löner inom marknadsföring

Här kan du se vad personer som jobbar med marknadsföring tjänar i Sverige i genomsnitt.

Du hittar bl.a. lönestatistik för marknadsförare, marknadsassistenter, marknadschefer, marknadskoordinatorer, marknadsanalytiker och flera andra marknadsföringsrelaterade yrken.

Vad tjänar en marknadsassistent?

En marknadsassistent tjänar 28.482 kronor i genomsnitt.

Lönestatistik.se:

  • Medellön: 24.447
  • Medianlön: 24.800

Allastudier.se:

  • Genomsnittslön: 33.500
  • Medianlön: 31.000
  • Medellön offentlig sektor: 26.800
  • Medellön privat sektor: 33.500

SCB.se:

  • Genomsnittslön: 27.500
  • Ålder 18-24: 22.000
  • Ålder 25-39: 27.100
  • Ålder 40-64: 28.100

Vad tjänar en marknadsförare?

En marknadsförare tjänar 37.807 kronor i genomsnitt.

Lönestatistik.se:

  • Medellön: 29.823
  • Medianlön: 29.000

Allastudier.se:

  • Genomsnittslön: 43.100
  • Medianlön: 40.500
  • Medellön offentlig sektor: 41.900
  • Medellön privat sektor: 43.100

SCB.se:

  • Genomsnittslön: 40.500
  • Ålder 18-24: 24.100
  • Ålder 25-39: 37.300
  • Ålder 40-64: 44.200

Vad tjänar en marknadsanalytiker?

En marknadsanalytiker tjänar 39.695 kronor i genomsnitt.

Lönestatistik.se:

  • Medellön: 35.485
  • Medianlön: 35.000

Allastudier.se:

  • Genomsnittslön: 43.100
  • Medianlön: 40.500
  • Medellön offentlig sektor: 41.900
  • Medellön privat sektor: 43.100

SCB.se:

  • Genomsnittslön: 40.500
  • Ålder 18-24: 24.100
  • 25-39: 37.300
  • 40-64: 44.200

Vad tjänar en marknadsansvarig?

En marknadsansvarig tjänar 36.614 kronor i genomsnitt.

Lönestatistik.se:

  • Medellön: 33.843
  • Medianlön: 34.000

Allastudier.se:

  • Genomsnittslön: 37.600
  • Medianlön: 34.900
  • Medellön offentlig sektor: 32.100
  • Medellön privat sektor: 37.600

SCB.se:

  • Genomsnittslön: 38.400
  • Ålder 18-24: 26.500
  • Ålder 25-39: 35.500
  • Ålder 40-64: 41.100

Vad tjänar en marknadsdirektör?

En marknadsdirektör tjänar 61.726 kronor i genomsnitt.

Lönestatistik.se:

  • Medellön: 67.878
  • Medianlön: 66.000

Allastudier.se:

  • Genomsnittslön: 59.600
  • Medianlön: 54.000
  • Medellön offentlig sektor: 56.300
  • Medellön privat sektor: 59.600

SCB.se:

  • Genomsnittslön: 57.700
  • Ålder 18-24: 24.800
  • Ålder 25-39: 49.600
  • Ålder 40-64: 61.500

Vad tjänar en marknadskoordinator?

En marknadskoordinator tjänar 37.372 kronor i genomsnitt.

Lönestatistik.se:

  • Medellön: 28.517
  • Medianlön: 28.000

Allastudier.se:

  • Genomsnittslön: 43.100
  • Medianlön: 40.500
  • Medellön offentlig sektor: 41.900
  • Medellön privat sektor: 43.100

SCB.se:

  • Genomsnittslön: 40.500
  • Ålder 18-24: 24.100
  • Ålder 25-39: 37.300
  • Ålder 40-64: 44.200

Vad tjänar en marknadskommunikatör?

En marknadskommunikatör tjänar 38.166 kronor i genomsnitt.

Lönestatistik.se:

  • Medellön: 30.900
  • Medianlön: 30.000

Allastudier.se:

  • Genomsnittslön: 43.100
  • Medianlön: 40.500
  • Medellön offentlig sektor: 41.900
  • Medellön privat sektor: 43.100

SCB.se:

  • Genomsnittslön: 40.500
  • Ålder 18-24: 24.100
  • Ålder 25-39: 37.300
  • Ålder 40-64: 44.200

Vad tjänar en marknadschef?

En marknadschef tjänar 51.501 kronor i genomsnitt.

Lönestatistik.se:

  • Medellön: 45.606
  • Medianlön: 45.000

Allastudier.se:

Marknadschef för stort eller medelstort företag

  • Genomsnittslön: 59.600
  • Medianlön: 54.000
  • Medellön offentlig sektor: 56.300
  • Medellön privat sektor: 59.600

Marknadschef för mindre företag

  • Genomsnittslön: 43.100
  • Medianlön: 40.500
  • Medellön offentlig sektor: 41.900
  • Medellön privat sektor: 43.100

SCB.se:

  • Genomsnittslön: 57.700
  • Ålder 18-24: 24.800
  • Ålder 25-39: 49.600
  • Ålder 40-64: 61.500

Hur har lönerna räknats ut?

Genomsnittslönen för varje marknadsföringsjobb är baserat på statistik ifrån SCB, Allastudier och Lönestatistik. Genomsnittslönerna ifrån samtliga källor har först adderats och sedan delats på tre, exempelvis (1000 + 1000 + 1000)/3 = 1000.

Källor: SCB.se, Allastudier.se, Lonestatistik.se


Om du saknar information om lön för ett visst yrke inom marknadsföring så lämna gärna en kommentar!