Kategoriarkiv: Lagar och Regler

Marknadsföringslagar och regler:

Falsk marknadsföring
Marknadsföringslagen
Svarta listan

Falsk marknadsföring

Vad är falsk marknadsföring?

Falsk marknadsföring kallas det när en näringsidkare bryter mot lagen om vilseledande marknadsföring (8 § MFL). Man kan alltså säga att falsk marknadsföring är synonymt med vilseledande marknadsföring, bortsett från att uttrycket falsk marknadsföring inte uttryckligen nämns i marknadsföringslagen och är alltså inget rättsligt begrepp. Termen falsk marknadsföring är vanligt förekommande i media samt inom marknadsföringsbranschen.

Exempel på falsk marknadsföring

– En klädbutik skriver ”rea” på produkter som de ändå säljer till ordinarie pris.

– Ett läkemedelsföretag påstår att en produkt som de säljer har egenskaper som den egentligen inte har, t.ex. en hatt som botar huvudvärk

– En tillverkare av chokladkakor tar fram en ny förpackning som ger konsumenter intrycket av att chokladkakan är två gånger större än vad den egentligen är.

Lagen om vilseledande marknadsföring (falsk marknadsföring)

I korthet kan man säga att lagen om vilseledande marknadsföring ska hindra näringsidkare att använda sig av marknadsföring som förhindrar konsumenter att fatta välgrundade beslut. Om marknadsföringen som tillämpas av näringsidkaren är vilseledande enligt någon av paragraferna 9, 10 eller 12-17 i marknadsföringslagen räknas marknadsföringen som otillbörlig.
Utöver det är vilseledande marknadsföring som anges i punkterna 1-21 i den svarta listan under alla omständigheter olagliga.

Vilseledande marknadsföring

9§ Reklamidentifiering

Det ska vara uppenbart att marknadsföring är just marknadsföring och konsumenterna ska med enkelhet kunna se vem som ligger bakom marknadsföringskampanjen.

§10 Förbud mot vilseledande marknadsföring

Näringsidkaren får inte i sin marknadsföring komma med falska, vilseledande påståenden om sin egen eller någon annans verksamhet. Detta kan t.ex. handla om att ett företag påstår att deras produkter har egenskaper som inte stämmer överens med verkligheten.

§12 Köperbjudanden

Vid marknadsföring av en produkt eller tjänst måste information framgå om bl.a. pris, betalningsvillkor och ångerrätt.

§13 Vilseledande förpackningsstorlekar

Produkter som marknadsförs får inte genom sina förpackningar ge sken av att vara av annan kvantitet, storlek eller utseende än vad de faktiskt är. Exempelvis får inte 1 liter mjölk säljas i en femliters förpackning.

§14 Vilseledande efterbildningar

Näringsidkaren får inte i sin marknadsföring försöka efterlikna andra näringsidkares unika produkter så att dessa kan komma att förväxlas med varandra.

§15 Konkursutförsäljningar

Att i marknadsföring använda ordet konkurs är förbjudet om produkterna inte säljs av, eller åt konkursboet.

§16 Utförsäljningar

Orden utförsäljning och slutförsäljning får endast användas på tre villkor; priserna måste vara betydligt lägre än de ordinarie priserna – produkterna måste säljas under en begränsad tid – det måste handla om en riktig utförsäljning av ett lager eller en betydande del av lagret.

§17 Realisationer

På samma sätt som med ordet utförsäljning så får uttrycket rea (samt snarlika uttryck) enbart användas om rean sker under en begränsad tid och om priserna är betydligt lägre än ordinarie priser. Dessutom måste rean omfatta produkter ur näringsidkarens ordinarie sortiment.

Svarta listan

I bilaga 1 i marknadsföringslagen finns en samling med EU-direktiv som kallas för svarta listan. Svarta listan beskriver bl.a. om marknadsföringsmetoder som är förbjudna att tillämpa för samtliga näringsidkare inom EU. Punkterna 1-21 i svarta listan behandlar falsk marknadsföring. Läs mer om svarta listan här.


Vad har du för erfarenheter av falsk marknadsföring? Känner du till något intressant fall där ett företag har dömts för vilseledande/falsk marknadsföring? Dela med dig!

Marknadsföringslagen Sammanfattning

Sammanfattning av marknadsföringslagen

Denna sammanfattning är utformad för dig som vill ha en överskådlig bild över marknadsföringslagens allra viktigaste delar.

Marknadsföringslagen är nödvändig att känna till för dig som arbetar med marknadsföring och kommunikation för ett företags räkning eller för dig som bara vill ha bättre koll på hur verksamheter får och inte får använda sin marknadsföring.

Marknadsföringslagen

 

Marknadsföringslagen

Syfte

Denna lag (marknadsföringslagen) har till syfte att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.

Med andra ord är lagen till för att skapa ett schysstare spel bland de verksamheter som arbetar med marknadsföring och att skydda både företag och konsumenter ifrån olämplig marknadsföring.

 

Marknadsföringslagens omfattning

Lagen omfattar näringsidkares marknadsföring av t.ex. varor och tjänster.

Lagen omfattar näringsidkares kommunikation till konsumenter och andra näringsidkare, även före, under och efter försäljning av en vara eller tjänst.

–  Lagen omfattar inte reklam som anses vara diskriminerande. Sådan typ av marknadsföring kan istället anmälas till exempelvis reklamombudsmannen.

Vad händer om en näringsidkare bryter mot marknadsföringslagen?

Den verksamhet som bryter mot marknadsföringslagen kan komma att dömas av marknadsdomstolen och bli skyldig att betala en marknadsstörningsavgift på mellan 5.000 och 5.000.000 kronor. Dessutom kan verksamhetens marknadsföring tvingas att upphöra.

 


Marknadsföringslagen i korthet

1. En näringsidkares marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed och allmänna normer ska följas för att skydda konsumenter och verksamheter.

2. En näringsidkare får inte använda aggressiv marknadsföring, t.ex. tvinga konsumenten att köpa något.

3. En näringsidkare får inte använda vilseledande marknadsföring, t.ex. påstå att en produkt fungerar på ett sätt som inte är sanningsenligt.

4. En näringsidkare som marknadsför sig med hjälp av automatiska system (t.ex. skickar ut nyhetsbrev) för individuell kommunikation måste på förhand ha fått samtycke av den fysiska personen i fråga.

5. En näringsidkare som marknadsför sig med e-post måste alltid inkludera en webbadress i mejlet som tillåter mottagaren att välja om utskicken ska upphöra.

6. All marknadsföring ska utformas och presenteras så att det är uppenbart att det handlar marknadsföring. Alltså får man t.ex. inte utforma reklamen så att det ser ut som en nyhetsartikel utan att det tydligt framgår att det just är reklam.

7. I Sveriges marknadsföringslag ingår även något som kallas för ”svarta listan”, – en katalog som innehåller EU-direktiv som omfattar affärsmetoder som under alla omständigheter är otillbörliga.

Kom ihåg att detta endast är en sammanfattning av marknadsföringslagen och vi har bara skrapat på ytan. Om du vill ha mer ingående information om marknadsföringslagen rekommenderar jag att du läser mer om den här.

 

Har du några frågor eller funderingar? Lämna en kommentar!

Svarta listan (marknadsföring)

Vad är svarta listan? (marknadsföring)

Svarta listan kallas en katalog i bilaga 1 i marknadsföringslagen, innehållandes EU-direktiv som omfattar ”affärsmetoder som under alla omständigheter är otillbörliga”.

Listan innehåller 31 punkter på affärsmetoder som är förbjudna i samtliga EU-länder. Eftersom de 31 punkter i svarta listan gäller -under alla omständigheterså behöver man aldrig göra någon annorlunda rättslig bedömning för ett specifikt fall.

 

Lagens hammare

 

Sammanfattning av svarta listan

Här kommer en sammanfattning av svarta listans samtliga punkter.

1. Näringsidkaren får inte informera konsumenten om att verksamheten riskerar att ta skada ifall konsumenten inte köper näringsidkarens produkter.

2. Näringsidkaren får inte marknadsföra olagliga produkter.

3. Näringsidkaren får inte påstå att verksamheten har en förtroendemärkning eller kod som verksamheten egentligen inte har. T.ex. en kvalitetsstämpel ifrån en annan organisation.

4. Näringsidkaren får inte erbjuda en produkt i syfte att sälja en annan produkt och i samband med detta förhindra försäljningen av den först erbjudna produkten.

5. Näringsidkaren får inte vända sig direkt mot barn i sin marknadsföring.

6. Näringsidkaren får inte uppge att service av en produkt finns tillgänglig ett land där den inte gör det.

7. Näringsidkaren får inte ge felaktigt intryck av att vara en ”oberoende konsument”, i syfte att marknadsföra sin egen verksamhet.

8. Näringsidkaren får inte påstå att verksamheten ska flytta sina lokaler eller att verksamheten ska upphöra om så inte är fallet.

9. Näringsidkaren får inte göra reklam för sin verksamhet i media på så sätt att konsumenten inte tydligt kan se att det faktiskt är reklam (annonser i redaktionell form).

10. Näringsidkaren får inte, utan att informera kunden först, begränsa sin service till ett annat språk än det som framgick vid köptillfället. Alltså får inte verksamheten först sälja en produkt på svenska för att sedan endast erbjuda support på t.ex. kinesiska om det inte har bekräftats före eller under köpet.

11. Näringsidkaren får inte uppge att en produkt enbart kommer att vara tillgänglig under en särskild period om så inte är sanning.

12. Näringsidkaren får inte ge konsumenten uppfattningen att denne redan har eller kommer att vinna ett pris/få en särskild förmån om så inte är fallet.

13. Näringsidkaren får inte kräva en konsument på pengar för en produkt som denne inte har köpt/beställt.

14. Näringsidkaren får inte (med särskilda undantag) marknadsföra sig direkt mot privatperson om kommunikationen är oönskad. Alltså får t.ex. inte näringsidkaren skicka nyhetsbrev till en kund som inte har accepterat detta. Inte heller får en telefonförsäljare fortsätta ringa till en konsument efter det att denne har bett telefonförsäljaren att sluta ringa.

15. Näringsidkaren får inte ange att en produkt är kostnadsfri eller gratis om så inte är fallet. Däremot kan t.ex. frakt eller andra oundvikliga kostnader tillkomma.

16. Näringsidkaren får inte uppge att deras produkter ger fördelar i hasardspel, t.ex. öka chansen att konsumenten vinner på lotto.

17. Näringsidkaren får inte marknadsföra, driva eller uppmana konsument till delta i pyramidspel.

18. Näringsidkaren får inte sälja produkter som ger intrycket av att tillhöra annan näringsidkares sortiment (falska kopior).

19. Näringsidkaren får inte påstå sig erbjuda vinster eller priser utan att dela ut vinster motsvarande det som har beskrivits.

20. Näringsidkaren får inte ge ut oriktig information om en produkt i syfte att få konsumenten att köpa produkten på ofördelaktiga villkor.

21. Näringsidkaren får inte påstå att deras produkt är ett botemedel mot t.ex. en sjukdom om så inte är fallet.

22. Näringsidkaren får inte skicka med fakturor i sitt marknadsföringsmaterial för produkter som konsumenten inte har köpt, i syfte att få konsumenten att tro produkten redan är beställd/köpt.

23. Näringsidkaren får inte marknadsföra rättigheter som samtliga konsumenter redan omfattas av som om det vore ett unikt erbjudande.

24. Näringsidkaren får inte uppge att konsumenten är, om denne inte köper produkten, utsatt för större säkerhetsrisker än vad som egentligen är sanning.

25. Näringsidkaren får inte sälja produkter till ett angivet pris om denne inte tror att verksamheten kommer att kunna leverera produkten eller en likvärdig produkt till det angivna priset.

26. Näringsidkaren får inte kräva att en konsument, som gör anspråk på ersättning från en försäkring, tar fram dokumentation som inte har betydelse för bedömningen om anspråkets giltighet. Verksamheten får inte heller metodiskt undanhålla information som är relevant för det specifika ärendet, i syfte att få konsumenten att ”släppa fallet”.

27. Näringsidkaren får inte, vid hemförsäljning, stanna kvar i konsumentens hem om konsumenten ber näringsidkaren att lämna hemmet.

28. Näringsidkaren får inte ge intryck av att konsumenten inte får lämna platsen förrän ett avtal har trätt i kraft.

Har du några funderingar över den svarta listan? Lämna gärna en kommentar!