Kategoriarkiv: Teorier och Modeller

Vad är marknadsstrategi?

Vad är marknadsstrategi?

Marknadsstrategi kallas den blandning av strategier som ett företag väljer att använda för att uppnå sina marknadsmål. I marknadsstrategin ingår även analys, formulering och utvärdering av företagets strategiska position.

Syftet med marknadsstrategin är att företaget ska kunna nå sina marknadsmål, vilket vanligen leder till ökad försäljning och konkurrenskraft. Marknadsmixen är en viktig del av marknadsstrategin som vanligtvis utgör grunden till företagets marknadsplan.

Marknadsstrategi

Marknadsstrategin är grunden till företagets marknadsplan.

 


Marknadsstrategi


Det finns åtskilliga metoder för att definiera och utforma ett företags marknadsstrategier. Här kommer några av de vanligaste sätten.

Strategier marknadsföring

Marknadsmix (4p, 7p, 4c)

Marknadsmixen, eller marknadsföringsmixen, fastställer de strategiska positioner som företaget har på marknaden. 4p- eller 7p-modellen brukar användas för att definiera marknadsmixen, alternativt 4c-modellen som är särskilt lämpad för tjänsteföretag.

Prissättningsstrategier

Konkurrenskraften och försäljningsvolymen påverkas direkt av vilka prissättningsstrategier företaget använder. Därför är det viktigt att hitta en eller flera prissättningsmetoder som går hand i hand med företagets marknadsmål.

Segmentering, targeting och positioneringsstrategier

Genom segmentering (indelning av olika kundgrupper) och targeting (val av målmarknader) kan företaget skapa en unik, konkurrenskraftig position i kundernas medvetande, vilket kallas för positionering.

Generiska strategier

Porters generiska strategier omfattar tre grundläggande marknadsstrategier som har i syfte att ge företaget konkurrensfördelar på marknaden. Dessa strategier kallas för differentiering, fokusering samt kostnadsledarskap.

Tillväxtstrategier

För att effektivt kunna växa på marknaden kan verksamheten tillämpa en av de fyra marknadsstrategierna i Ansoffs matris. De fyra tillväxtstrategierna heter produktutveckling, marknadsutveckling, marknadspenetration samt diversifiering.

Företagsstrategier

Nulägesanalyser, omvärldsanalyser och konkurrentanalyser kan användas för att att definiera företagets nuvarande strategiska position. Vanligt förekommande marknadsföringsmodeller för dessa typer av analyser är:

SWOT-analysen, som identifierar företagets styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

PEST-analysen, vilken hjälper till att ta reda på hur omvärlden påverkar verksamheten.

Porters femkraftsmodell, som används för att bedöma hur stor konkurrenskraften är inom branschen.

 


Vilka modeller använder du för att definiera din verksamhets marknadsstrategi?

Prissättningsstrategier

Prissättning och prissättningsstrategier

Prissättning kallas det när ett företag bestämmer vilket pris deras produkter och tjänster ska säljas för. Det finns många faktorer att beakta när man ska avgöra vad som är ett lämpligt pris, t.ex. inköpskostnader och andra utgifter för produkten/tjänsten, hur stor efterfrågan är, hur den rådande konkurrensen ser ut och vad man vill uppnå genom försäljningen.

Pris är en av hörnstenarna i marknadsmixens 4p och 7p-modellen och prissättningsstrategin brukar beskrivas i en verksamhets marknadsplan.

Vad rätt prissättning ska uppnå

Att sätta rätt pris på ett erbjudande är en konst. För att lyckas måste verksamheten hitta en lämplig balans mellan prisgolvet (lägsta priset för att verksamheten ska gå i vinst) och pristaket (högsta priset innan efterfrågan avtar helt).

Man brukar säga att det är kostnaderna för produkten/tjänsten som avgör det lägsta priset medan efterfrågan hos kunderna styr det högsta priset. Någonstans mittemellan är det konkurrensen som påverkar priset och där landar vanligtvis själva slutpriset för produkten eller tjänsten.
Det finns dock undantagsfall då man t.ex. väljer att sälja produkter med förlust (lockpris) vilket du kan läsa mer om i stycket prissättningsstrategier/prissättningsmetoder.

Prissättning

Målet med en verksamhets prissättningsstrategi är ofta följande:

– Att uppnå verksamhetens ekonomiska mål, exempelvis lönsamhet.

– Att matcha efterfrågan på marknaden. Vad är kunden beredd att betala för produkten/tjänsten?

– Att samspela med resten av verksamhetens marknadsmix.

– Att stämma överens med verksamhetens positioneringsmål för varumärket. Speglar prissättningsstrategin verksamhetens image?

 

Prissättningsstrategier/Prissättningsmetoder

Här nedan hittar du ett antal prissättningsstrategier/prissättningsmetoder som är vanligt förekommande idag.

Skumning

Engelska: Skimming/Creaming

Skumningsprissättning, eller bara skumning, går ut på att man till en början tar ut ett relativt högt pris för en vara eller tjänst -då efterfrågan är hög- och sänker sedan priset successivt över tid -när efterfrågan minskar-.

Denna prissättningsmetod går hand i hand med innovationsspridningsteorin eftersom de första kunderna är beredda att betala mycket mer för en produkt/tjänst än de senare kundsegmenten.

Penetrationsprissättning

Engelska: Penetration pricing

Penetrationsprissättning betyder att man börjar med ett lågt pris för att nå en stor del av marknaden. Tanken är att det låga priset ska få kunderna att välja det billigare varumärket. Penetrationsprissättning skapar ofta goodwill hos kunderna och det låga priset kan försvåra för nya konkurrenter att ta sig in på marknaden.

Lockpris

Engelska: Loss leader

Lockpris innebär att man säljer en produkt eller tjänst till ett pris lägre än marknadspriset i syfte att locka kunder och öka försäljningen av andra, mer lönsamma varor/tjänster. Man säljer alltså någonting med förlust.

Värdebaserad prissättning

Engelska: Value-based pricing/Value optimized pricing

Värdebaserad prissättning handlar om att man bestämmer ett pris baserat på det upplevda kundvärdet istället för kostnaden att utveckla produkten/tjänsten. Denna prissättningsstrategi är vanlig inom bl.a. modeindustrin, där ett klädesplagg kan kosta några kronor att tillverka medan kunderna får betala ett mycket högre slutpris.

Prisdiskriminering

Engelska: Price discrimination

Prisdiskriminering innebär att man tar ut olika priser för en produkt/tjänst beroende på vilket marknadssegment man säljer till. Priset baseras vanligen på kundens vilja och förmåga att betala. Exempelvis erbjuder vissa företag rabatt till studenter som i många fall har lite mindre pengar att röra sig med.

 


Har du några tips på hur man sätter rätt pris på en produkt eller tjänst? Vilka prisstrategier använder ditt företag?  Dela gärna med dig!

Vad är EFI-analys?

Vad är EFI-analys?

Med en EFI-analys (även kallad EFN-analys) kan man analysera ett företags produktportfölj och ta reda vad kunderna får ut av att använda företagets produkter. I EFI-analysen tittar man på en produkts egenskaper, fördelar samt innebörd, d.v.s. vilken kundnytta produkten medför.

EFI-analysen är ett användbart verktyg för företag som vill identifiera och lyfta fram olika faktorer som gör deras produkter attraktiva. Med EFI-analysen kan man granska en specifik produkt, en produktgrupp eller ett helt sortiment.

EFI-analys mall

EFI-analys mall

EFI-analysen

Egenskaper (E) – Fakta om produkten

Egenskaper syftar på de funktioner och attribut som en produkt har. Det kan exempelvis handla om en mobiltelefon med fingeravtryckssensor, vattenskyddsbehandling samt en dubbel uppsättning av batterier.

Fördelar (F) –

Med fördelar menas de positiva faktorer som en produkts egenskaper medför.

För att fortsätta på exemplet ovan så är fördelarna med mobiltelefonen att det är säkrare att logga in, telefonen är vattentät och batterierna räcker längre.

Innebörd (I)

Innebörd (kallad för nytta i EFN-analysen) omfattar den nytta som kunden får ut av att använda produkten.

Tack vare fingeravtryckssensorn har kunden kontroll över vem som får och inte får använda mobilen, med vattenskyddsbehandlingen kan kunden ha använda mobilen även om det regnar och de dubbla batterierna gör att kunden slipper ladda mobiltelefonen varje dag.

Exempel EFI-analys

Här är ett exempel på en EFI-analys för ett företag som säljer frysta färdigrätter:

Produkter: Saras frysta hälsomåltider

Egenskap: Nyckelhålsmärkt.
Fördel: Mindre socker & salt, mer fullkorn & fibrer.
Innebörd: Kunden kan äta hälsosamt och hålla sig frisk.

Egenskap: 30 stycken olika maträtter.
Fördel: Ett ovanligt brett sortiment.
Innebörd: Kunden har många valmöjligheter och kan äta varierat.

Egenskap: Fairtrade-certifierat.
Fördel: Bättre förutsättningar för odlare och anställda.
Innebörd: Kunden bidrar till en bättre värld med rättvisare arbetsförhållanden.

EFI-analys exempel


Hur brukar du använda EFI-analysen? Dela med dig!

Vad är köpbeslutsprocessen?

Vad är köpbeslutsprocessen?

Köpbeslutsprocessen beskriver fem steg som en kund går igenom före, under och efter att kunden köper en vara eller en tjänst. Genom att förstå var i köpbeslutsprocessen kunden befinner sig kan ett företag anpassa sin marknadsföring och på så sätt öka sannolikheten att kunden köper just deras produkter och tjänster.

Köpbeslutsprocessen förekommer i många former och ibland kallas den för konsumentbeslutsprocessen, kundköpcykeln, kundcykeln eller bara köpcykeln. En av de vanligaste tolkningarna av processen är AIDAS-modellen som ofta används inom digital marknadsföring.


Köpbeslutsprocessens stadier


Köpbeslutsprocessen

Medvetenhetsstadiet – Vad har jag för behov?

Köpbeslutsprocessen påbörjas av att en person har ett problem som denne vill lösa eller en önskan som han eller hon vill uppfylla. Medvetenhetsstadiet kan utlösas av personen själv (exempelvis genom att personen blir hungrig) eller via utomstående faktorer som t.ex. marknadsföring och informationsspridning.

För att en produkt eller tjänst ska kunna säljas måste alltså den potentiella kunden (prospektet) först och främst bli medveten om att han eller hon har ett behov som behöver tillfredsställas.

Medvetenhetsstadiet

Exempel på medvetenhetsstadiet
Det var få personer som kände ett behov av att äga en läsplatta fram till dagen då Steve Jobs visade upp Ipaden för världen. Genom att informera om Ipadens funktioner kunde Apple lyfta fram och göra kunderna medvetna om sina behov.

 

Undersökningsstadiet – Vad kan tillfredsställa mitt behov?

I undersökningsstadiet försöker personen ta reda på vad han eller hon behöver för att lösa sitt problem eller uppfylla sin önskan. Personen kanske samlar information på nätet, i tidningar eller genom att fråga någon bekant.

Underssökningsstadiet

Exempel på undersökningsstadiet
Kalle har fått punktering på sin cykel Googlar på ”laga cykelpunktering” och får då reda på att han behöver byta ut sin cykelslang för att lösa problemet.

 

Jämförelsestadiet – Vilka alternativ finns det?

Precis som det låter så handlar jämförelsestadiet om att personen jämför vilka valmöjligheter som finns. Han eller hon tittar på för- och nackdelar med de olika alternativen och funderar på vilket alternativ som är bäst. Faktorer som kan påverka valet i jämförelsestadiet är t.ex. leveranstider, kostnader, garantivillkor m.m.

Jämförelsestadiet

Exempel på jämförelsestadiet
Kalle med punkteringen funderar över vad som är bäst, – att köpa en cykelslang och laga punkteringen själv eller att lämna in cykeln till en verkstad. Det första alternativet är billigare medan det andra sparar tid.

 

Köpstadiet

Under köpstadiet har personen bestämt sig för vilken produkt eller tjänst han eller hon vill ha och genomför själva köpet. Köpbeslutet kan påverkas av hur enkelt det är att köpa produkten eller tjänsten. Då tittar man exempelvis på olika betalningsalternativ och hur produkten eller tjänsten levereras.

Köpstadiet

Exempel på köpstadiet
Kalle har nu bestämt sig för att laga punkteringen själv och köper därför en cykelslang. Eftersom Kalle bor nära en sportbutik köper han den på plats istället för att beställa den via sportbutikens webbshop.

 

Efterköpsstadiet – Vad tycker jag om köpet?

Efterköpsstadiet kallas tiden efter att man har köpt en produkt eller tjänst, då man reflekterar över sin genomförda affär. Vissa personer analyserar sina köp mer än andra och det är viktigt att som företag försöka minimera risken att kunden känner ånger inför sitt köp (buyers remorse).

Efterköpsstadiet

Exempel på efterköpsstadiet

Kalle lagar sin cykel men efter en vecka upptäcker han att han kunde få cykelslangen för halva priset på Ebay. Han ångrar nu sitt köp och känner ett missnöje till sportbutiken som han tycker tar ”hutlösa priser”.

 


Vad har du för erfarenheter av köpbeslutsprocessen/kundcykeln/köpcykeln? Berätta i kommentarsfältet!