Kategoriarkiv: Modeller

Vad är EFI-analys?

Vad är EFI-analys?

Med en EFI-analys (även kallad EFN-analys) kan man analysera ett företags produktportfölj och ta reda vad kunderna får ut av att använda företagets produkter. I EFI-analysen tittar man på en produkts egenskaper, fördelar samt innebörd, d.v.s. vilken kundnytta produkten medför.

EFI-analysen är ett användbart verktyg för företag som vill identifiera och lyfta fram olika faktorer som gör deras produkter attraktiva. Med EFI-analysen kan man granska en specifik produkt, en produktgrupp eller ett helt sortiment.

EFI-analys mall

EFI-analys mall

EFI-analysen

Egenskaper (E) – Fakta om produkten

Egenskaper syftar på de funktioner och attribut som en produkt har. Det kan exempelvis handla om en mobiltelefon med fingeravtryckssensor, vattenskyddsbehandling samt en dubbel uppsättning av batterier.

Fördelar (F) –

Med fördelar menas de positiva faktorer som en produkts egenskaper medför.

För att fortsätta på exemplet ovan så är fördelarna med mobiltelefonen att det är säkrare att logga in, telefonen är vattentät och batterierna räcker längre.

Innebörd (I)

Innebörd (kallad för nytta i EFN-analysen) omfattar den nytta som kunden får ut av att använda produkten.

Tack vare fingeravtryckssensorn har kunden kontroll över vem som får och inte får använda mobilen, med vattenskyddsbehandlingen kan kunden ha använda mobilen även om det regnar och de dubbla batterierna gör att kunden slipper ladda mobiltelefonen varje dag.

Exempel EFI-analys

Här är ett exempel på en EFI-analys för ett företag som säljer frysta färdigrätter:

Produkter: Saras frysta hälsomåltider

Egenskap: Nyckelhålsmärkt.
Fördel: Mindre socker & salt, mer fullkorn & fibrer.
Innebörd: Kunden kan äta hälsosamt och hålla sig frisk.

Egenskap: 30 stycken olika maträtter.
Fördel: Ett ovanligt brett sortiment.
Innebörd: Kunden har många valmöjligheter och kan äta varierat.

Egenskap: Fairtrade-certifierat.
Fördel: Bättre förutsättningar för odlare och anställda.
Innebörd: Kunden bidrar till en bättre värld med rättvisare arbetsförhållanden.

EFI-analys exempel


Hur brukar du använda EFI-analysen? Dela med dig!

Vad är köpbeslutsprocessen?

Vad är köpbeslutsprocessen?

Köpbeslutsprocessen beskriver fem steg som en kund går igenom före, under och efter att kunden köper en vara eller en tjänst. Genom att förstå var i köpbeslutsprocessen kunden befinner sig kan ett företag anpassa sin marknadsföring och på så sätt öka sannolikheten att kunden köper just deras produkter och tjänster.

Köpbeslutsprocessen förekommer i många former och ibland kallas den för konsumentbeslutsprocessen, kundköpcykeln, kundcykeln eller bara köpcykeln. En av de vanligaste tolkningarna av processen är AIDAS-modellen som ofta används inom digital marknadsföring.


Köpbeslutsprocessens stadier


Köpbeslutsprocessen

Medvetenhetsstadiet – Vad har jag för behov?

Köpbeslutsprocessen påbörjas av att en person har ett problem som denne vill lösa eller en önskan som han eller hon vill uppfylla. Medvetenhetsstadiet kan utlösas av personen själv (exempelvis genom att personen blir hungrig) eller via utomstående faktorer som t.ex. marknadsföring och informationsspridning.

För att en produkt eller tjänst ska kunna säljas måste alltså den potentiella kunden (prospektet) först och främst bli medveten om att han eller hon har ett behov som behöver tillfredsställas.

Medvetenhetsstadiet

Exempel på medvetenhetsstadiet
Det var få personer som kände ett behov av att äga en läsplatta fram till dagen då Steve Jobs visade upp Ipaden för världen. Genom att informera om Ipadens funktioner kunde Apple lyfta fram och göra kunderna medvetna om sina behov.

 

Undersökningsstadiet – Vad kan tillfredsställa mitt behov?

I undersökningsstadiet försöker personen ta reda på vad han eller hon behöver för att lösa sitt problem eller uppfylla sin önskan. Personen kanske samlar information på nätet, i tidningar eller genom att fråga någon bekant.

Underssökningsstadiet

Exempel på undersökningsstadiet
Kalle har fått punktering på sin cykel Googlar på ”laga cykelpunktering” och får då reda på att han behöver byta ut sin cykelslang för att lösa problemet.

 

Jämförelsestadiet – Vilka alternativ finns det?

Precis som det låter så handlar jämförelsestadiet om att personen jämför vilka valmöjligheter som finns. Han eller hon tittar på för- och nackdelar med de olika alternativen och funderar på vilket alternativ som är bäst. Faktorer som kan påverka valet i jämförelsestadiet är t.ex. leveranstider, kostnader, garantivillkor m.m.

Jämförelsestadiet

Exempel på jämförelsestadiet
Kalle med punkteringen funderar över vad som är bäst, – att köpa en cykelslang och laga punkteringen själv eller att lämna in cykeln till en verkstad. Det första alternativet är billigare medan det andra sparar tid.

 

Köpstadiet

Under köpstadiet har personen bestämt sig för vilken produkt eller tjänst han eller hon vill ha och genomför själva köpet. Köpbeslutet kan påverkas av hur enkelt det är att köpa produkten eller tjänsten. Då tittar man exempelvis på olika betalningsalternativ och hur produkten eller tjänsten levereras.

Köpstadiet

Exempel på köpstadiet
Kalle har nu bestämt sig för att laga punkteringen själv och köper därför en cykelslang. Eftersom Kalle bor nära en sportbutik köper han den på plats istället för att beställa den via sportbutikens webbshop.

 

Efterköpsstadiet – Vad tycker jag om köpet?

Efterköpsstadiet kallas tiden efter att man har köpt en produkt eller tjänst, då man reflekterar över sin genomförda affär. Vissa personer analyserar sina köp mer än andra och det är viktigt att som företag försöka minimera risken att kunden känner ånger inför sitt köp (buyers remorse).

Efterköpsstadiet

Exempel på efterköpsstadiet

Kalle lagar sin cykel men efter en vecka upptäcker han att han kunde få cykelslangen för halva priset på Ebay. Han ångrar nu sitt köp och känner ett missnöje till sportbutiken som han tycker tar ”hutlösa priser”.

 


Vad har du för erfarenheter av köpbeslutsprocessen/kundcykeln/köpcykeln? Berätta i kommentarsfältet!

Innovationsspridning

Vad är innovationsspridning? (Diffusion of Innovations)

I boken Diffusion of Innovations beskriver författaren Evert Rogers om hur och till vilken grad nya uppfinningar och teknologi sprider sig i ett samhälle, en process som kallas för innovationsspridning.
Grundidén är att man kan dela in en person i ett av fem kundsegment beroende på hur personen utmärker sig när ny teknologi blir tillgänglig på marknaden.

Ett företag som lanserar en ny produkt på marknaden (exempelvis en toppmodern mobiltelefon) kan med fördel anpassa sin marknadsföring efter de olika kundsegmenten för att öka sin försäljning till respektive grupp.

Innovationsspridningens kundsegment

Svenska: Innovatörer, Tidiga brukare, Tidig majoritet, Sen majoritet  & Eftersläntrare.
Engelska: Innovators, Early adopters, Early majority, Late majority & Laggards.

Innovationsspridning

Innovators/Innovatörer

Innovatörerna (innovators, 2.5%) är en liten grupp av personer som ständigt är först med att testa och använda ny teknik. Innovatörerna har hög social status, god ekonomi och är inte rädda för att ta risker.

  • Hög social status
  • Välutbildad
  • God ekonomi
  • Beredd att ta risker, betalar mycket för att äga ”det allra senaste”

Exempel på innovator/innovatör:
Man känner igen innovatören som en person som använder den allra senaste teknikprylen innan vi andra visste om att produkten överhuvudtaget existerade.

Early adopters/Tidiga brukare

De tidiga brukarna (early adopters, 13.5%) är de främsta opinionsbildarna och trendsättarna i samhället. Precis som innovatörerna så har de tidiga brukarna hög social status, men de är däremot inte lika benägna att utsätta sig för risker som innovatörerna.

De tidiga brukarna betalar mer för ny teknik än den tidiga majoriteten, men vill till skillnad från innovatörerna kunna veta att de får ut av att äga produkten, exempelvis ökad social status, minskade kostnader eller ökad effektivitet.

  • Social ledare
  • Trendsättare
  • Utbildad
  • God ekonomi
  • Risktagare, men vill ändå veta att den får ut något av att äga produkten

Exempel på early adopter/tidig brukare:
Teknikbloggaren som genom sina recensioner påverkar läsarnas åsikter om de senaste high-tech prylarna.

Early majority/Tidig majoritet

Den tidiga majoriteten (early majority, 34%) är snarare följare än ledartyper, men de tar gärna till sig innovationer och gör det vanligtvis före den genomsnittliga konsumenten. Det är viktigt för den tidiga majoriteten att få bevis på att innovationen fungerar och därför vänder man sig till innovatörerna samt de tidiga brukarna för att få detta bekräftat.

  • Följare
  • Tidig användare av nya produkter
  • Vågar chansa efter att ha fått bevis
  • Inspireras av innovatörerna och tidiga brukarna

Exempel på early majority/tidig majoritet:
Personen som är intresserad av ny teknik och som håller sig uppdaterad genom bloggar och forum.

Late majority/Sen majoritet

Den sena majoriteten (late majority, 34%) är skeptiska till förändring och ny teknologi. De är traditionella och väntar på att majoriteten av befolkningen redan ska äga en ny produkt innan de själva testar att använda den.

  • Skeptisk, traditionell
  • Sen att ta till sig innovationsspridning
  • Högre ålder
  • Lägre utbildningsnivå och sämre ekonomi än ovanstående grupper

Exempel på late majority/sen majoritet:
Personen som idag använder en traditionell mobiltelefon istället för en smartphone.

Laggards/Eftersläntrare

Eftersläntrarna (laggards, 16%) är de personer som tar till sig ny teknologi sist av alla. De är mycket skeptiska till förändring och börjar vanligtvis inte använda ny teknik förrän de verkligen måste det.

Exempel på laggards/eftersläntrare:
Personen som idag använder en svartvit tjock-tv och som vägrar att uppgradera sig eftersom tv-apparaten ”fortfarande fungerar”.

Innovationsspridning (engelska)


Vad har du för erfarenheter av innovationsspridning? Känner du igen dig i något av de olika kundsegmenten/kategorierna? Lämna gärna en kommentar!

Vad är 7P-modellen?

Vad är 7P-modellen? (Marknadsföring)

7P-modellen används för att definiera ett företags marknadsmix, d.v.s. den kombination av konkurrensmedel som företaget använder i sin marknadsföring.

Modellen baseras på 4P-modellen, men är anpassad för försäljning av tjänster istället för produktförsäljning. I 7P-modellen ingår alla P:n ifrån 4P-modellen (produkt, pris, plats, påverkan) samt ytterligare tre P:n som står för personal, process och fysiska bevis (engelska: People, Process & Physical evidence).

7p-modellen


7P-modellen


 

Personal (People)

Punkten personal inkluderar samtliga anställda som kommer i kontakt med verksamhetens kunder. Personalen ger ett intryck hos kunden vilket i sin tur påverkar kundens uppfattning om företaget. Därför är det viktigt att företaget har en personalpolicy som personalen får ta del av.

Personal

 

Process (Process)

Process syftar på hur själva processen ser ut då en verksamhet levererar en tjänst. Man kan till exempel titta på hur lång tid tjänsten tar att genomföra och vilka rutiner personalen har när de utför tjänsten.

Tänk dig att du går till en frisör för att klippa dig. Hälsar personalen på dig när du kommer in i salongen? Får du veta hur länge du måste vänta på att det ska bli din tur? Frågar frisören om hur du vill att din frisyr ska se ut? Alla dessa frågor beskriver processen av själva tjänsten.

Process

 

Fysiska bevis (Physical evidence)

Fysiska bevis handlar om att miljön vari en tjänst utförs påverkar kunden innan han eller hon bestämmer sig för att köpa tjänsten. Därför kan företaget använda sig av miljön för att övertyga kunden att genomföra köpet.

Om vi tar en städfirma som exempel. Visst är det lätt att tro att den städfirma som har en ren firmabil och ett städat kontor kommer att städa bättre än den firma som inte har det?

Fysiska bevis

 

Klicka här för att ladda ner e-boken ”Marknadsföring: Grundläggande modeller 2015” helt gratis.


Vad har du för erfarenhet av 7P-modellen? Har du några andra bra exempel på personal, process eller fysiska bevis? Kommentera gärna!