Vad är svarta listan? (marknadsföring)

Svarta listan kallas en katalog i bilaga 1 i marknadsföringslagen, innehållandes EU-direktiv som omfattar ”affärsmetoder som under alla omständigheter är otillbörliga”.

Listan innehåller 31 punkter på affärsmetoder som är förbjudna i samtliga EU-länder. Eftersom de 31 punkter i svarta listan gäller -under alla omständigheterså behöver man aldrig göra någon annorlunda rättslig bedömning för ett specifikt fall.

 

 

Sammanfattning av svarta listan

Här kommer en sammanfattning av svarta listans samtliga punkter.

1. Näringsidkaren får inte informera konsumenten om att verksamheten riskerar att ta skada ifall konsumenten inte köper näringsidkarens produkter.

2. Näringsidkaren får inte marknadsföra olagliga produkter.

3. Näringsidkaren får inte påstå att verksamheten har en förtroendemärkning eller kod som verksamheten egentligen inte har. T.ex. en kvalitetsstämpel ifrån en annan organisation.

4. Näringsidkaren får inte erbjuda en produkt i syfte att sälja en annan produkt och i samband med detta förhindra försäljningen av den först erbjudna produkten.

5. Näringsidkaren får inte vända sig direkt mot barn i sin marknadsföring.

6. Näringsidkaren får inte uppge att service av en produkt finns tillgänglig ett land där den inte gör det.

7. Näringsidkaren får inte ge felaktigt intryck av att vara en ”oberoende konsument”, i syfte att marknadsföra sin egen verksamhet.

8. Näringsidkaren får inte påstå att verksamheten ska flytta sina lokaler eller att verksamheten ska upphöra om så inte är fallet.

9. Näringsidkaren får inte göra reklam för sin verksamhet i media på så sätt att konsumenten inte tydligt kan se att det faktiskt är reklam (annonser i redaktionell form).

10. Näringsidkaren får inte, utan att informera kunden först, begränsa sin service till ett annat språk än det som framgick vid köptillfället. Alltså får inte verksamheten först sälja en produkt på svenska för att sedan endast erbjuda support på t.ex. kinesiska om det inte har bekräftats före eller under köpet.

11. Näringsidkaren får inte uppge att en produkt enbart kommer att vara tillgänglig under en särskild period om så inte är sanning.

12. Näringsidkaren får inte ge konsumenten uppfattningen att denne redan har eller kommer att vinna ett pris/få en särskild förmån om så inte är fallet.

13. Näringsidkaren får inte kräva en konsument på pengar för en produkt som denne inte har köpt/beställt.

14. Näringsidkaren får inte (med särskilda undantag) marknadsföra sig direkt mot privatperson om kommunikationen är oönskad. Alltså får t.ex. inte näringsidkaren skicka nyhetsbrev till en kund som inte har accepterat detta. Inte heller får en telefonförsäljare fortsätta ringa till en konsument efter det att denne har bett telefonförsäljaren att sluta ringa.

15. Näringsidkaren får inte ange att en produkt är kostnadsfri eller gratis om så inte är fallet. Däremot kan t.ex. frakt eller andra oundvikliga kostnader tillkomma.

16. Näringsidkaren får inte uppge att deras produkter ger fördelar i hasardspel, t.ex. öka chansen att konsumenten vinner på lotto.

17. Näringsidkaren får inte marknadsföra, driva eller uppmana konsument till delta i pyramidspel.

18. Näringsidkaren får inte sälja produkter som ger intrycket av att tillhöra annan näringsidkares sortiment (falska kopior).

19. Näringsidkaren får inte påstå sig erbjuda vinster eller priser utan att dela ut vinster motsvarande det som har beskrivits.

20. Näringsidkaren får inte ge ut oriktig information om en produkt i syfte att få konsumenten att köpa produkten på ofördelaktiga villkor.

21. Näringsidkaren får inte påstå att deras produkt är ett botemedel mot t.ex. en sjukdom om så inte är fallet.

22. Näringsidkaren får inte skicka med fakturor i sitt marknadsföringsmaterial för produkter som konsumenten inte har köpt, i syfte att få konsumenten att tro produkten redan är beställd/köpt.

23. Näringsidkaren får inte marknadsföra rättigheter som samtliga konsumenter redan omfattas av som om det vore ett unikt erbjudande.

24. Näringsidkaren får inte uppge att konsumenten är, om denne inte köper produkten, utsatt för större säkerhetsrisker än vad som egentligen är sanning.

25. Näringsidkaren får inte sälja produkter till ett angivet pris om denne inte tror att verksamheten kommer att kunna leverera produkten eller en likvärdig produkt till det angivna priset.

26. Näringsidkaren får inte kräva att en konsument, som gör anspråk på ersättning från en försäkring, tar fram dokumentation som inte har betydelse för bedömningen om anspråkets giltighet. Verksamheten får inte heller metodiskt undanhålla information som är relevant för det specifika ärendet, i syfte att få konsumenten att ”släppa fallet”.

27. Näringsidkaren får inte, vid hemförsäljning, stanna kvar i konsumentens hem om konsumenten ber näringsidkaren att lämna hemmet.

28. Näringsidkaren får inte ge intryck av att konsumenten inte får lämna platsen förrän ett avtal har trätt i kraft.

Har du några funderingar över den svarta listan? Lämna gärna en kommentar!

2 reaktioner till “Vad är svarta listan? (marknadsföring)”

  1. Det verkar ha fallit bort 3 punkter? Det står att listan ska innehåla 31 punkter men innehåller endast 28 punkter. Annars är den bra och lätt att ta till sig 🙂

  2. Hej jag undrar om det är sk.falsk marknadsföring att ljuga om att man är italienare på sin restaurang som gör italienskt mat mestadels på kvällen, men är själva verket turk syrianer?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *