Vad är en handlingsplan

Vad är en handlingsplan?

En handlingsplan (ibland kallad aktivitetsplan) är ett planeringsverktyg som ska underlätta för företag att uppnå sina kort- och långsiktiga mål. Vanligtvis består handlingsplanen av en serie aktiviteter på operativ nivå som tillsammans ska leda till att företagets strategier förverkligas.

Handlingsplanen är en viktig del av marknadsplanen eftersom det är där man listar vilka marknadsaktiviteter som ska genomföras för att företagets marknadsmål ska uppnås.

 

Exempel handlingsplan

Mer avancerad än så här behöver inte en handlingsplan vara. Det viktigaste är att man får en tydlig överblick över vilka aktiviteter som ska göras samt hur, när och varför de ska göras.

Exempel handlingsplan

Klicka här för att se exemplet på handlingsplanen i Google Docs.

 

Handlingsplan innehåll

En bra handlingsplan beskriver hur och varför en aktivitet ska genomföras. Du kan enkelt skapa en handlingsplan genom att svara på följande frågor (mall hittar du längre ner på sidan):

1. Specifika uppgifter
  • Vad ska göras?
  • Vem ska göra det?
2. Tid
  • När ska aktiviteten göras?
3. Resurser
  • Vilka resurser ska användas?
4. Syfte
  • Varför ska aktiviteten göras?
  • Vilka mål/delmål är handlingsplanen ämnad att uppnå?
5. Utvärdering

… och slutligen, när aktiviteterna har blivit genomförda:

  • Vad blev resultatet?

 

Handlingsplan mall

Här är en enkel mall som passar för de flesta aktiviteter på operativ och taktisk nivå. Glöm inte att göra en utvärdering av resultatet efter det planerade slutdatumet. Uppföljningen är minst lika viktig som planeringen.

Mall handlingsplan

Klicka här för att visa och ladda ner mallen för handlingsplanen via Google Docs.

 

Utvärdering handlingsplan (mall)

Med denna mall kan du enkelt utvärdera de resultat som uppnåtts tack vare handlingsplanen. Resultatet blir särskilt tydligt om du jämför handlingsplanen och utvärderingsdokumentet med varandra.

Utvärdering handlingsplan

Klicka här för att visa och ladda ner mallen för utvärdering av handlingsplanen i Google Docs.


Hur brukar dina handlingsplaner se ut? Har du några tips på utformningen av handlingsplanen, eller känner du till andra bra mallar? Dela gärna med dig!

 

Hur man sätter smarta mål (för företaget)

Hur man sätter smarta mål (för företaget)

Att sätta upp ett mål för företaget är busenkelt, – du tänker ut något som du vill att företaget ska uppnå och sedan skriver du ner det på ett papper. Men att sätta realistiska och smarta mål kan vara betydligt svårare.

Om du inte är noggrann när du utformar verksamhetsmålen finns risken att företaget går miste om viktiga möjligheter, eller kanske ännu värre – att målen aldrig blir uppnådda. Därför är det viktigt att veta vad det finns för olika typer av mål och hur man optimerar verksamhetens målsättning.

I denna artikel går vi igenom hur företag kan sätta smarta mål och vad som skiljer de olika typerna av mål åt.

Kvantitativa och kvalitativa mål

En verksamhets mål kan delas in i kvalitativa och kvantitativa mål.

Kvantitativa mål – De kvantitativa målen går att mäta med siffror. För att ett mål ska räknas som kvantitativt måste resultatet gå att mäta i nummer (kvantitet).

Exempel på kvantitativt mål – Företag x ska öka antalet beställningar via mobila enheter med 10%.

Kvantitativa mål

Kvalitativa mål – Till skillnad från kvantitativa mål så går de kvalitativa målen inte att mäta med rena nummer. Resultatet av det kvalitativa målet genererar alltså ingen numerisk data, men går fortfarande att mäta genom t.ex. intervjuer.

Exempel på kvalitativt mål – Företag x ska utveckla en hemsida som är mer användarvänlig och anpassad för mobila enheter.

Kvalitativa mål

 

Strategiska, operativa och taktiska mål

Utöver kvalitativ och kvantitativ målsättning så kan man man dela in företagets mål i ytterligare tre kategorier, vilka är strategiska, operativa och taktiska mål.

Strategiskt mål

Strategisk planering handlar om en organisations övergripande planer och mål på lång sikt.

Exempel på strategiskt mål – Företag x ska öka sin omsättning med totalt 25% fram till år 2018.

 

Taktiskt mål

Taktisk planering omfattas av taktiker som ska få organisationen att uppnå sina strategiska mål.

Exempel på taktiskt mål – Företag x ska lansera en helt ny webbutik maj 2016.

 

Operativt mål

Operativ planering berör verksamhetens löpande drift och dagliga målsättningar.

Exempel på operativt mål – Företag x ska skriva ett nyhetsbrev idag och berätta för sina kunder om den kommande lanseringen av företagets nya webbutik.

 

Huvudmål och delmål

Genom att sätta upp delmål blir det enklare för en verksamhet att avgöra hur de ligger till i processen att uppnå huvudmålet (d.v.s. det primära målet). Delmålet skapar inte bara en bra kontrollpunkt för verksamheten utan brukar även bidra till ökad motivation bland de delaktiga.

Man kan säga att verksamhetens taktiska och operativa mål ska vara en form av delmål till de strategiska målen, d.v.s. huvudmålen.

Huvudmål, delmål

 

Hur man sätter effektiva mål

Nu när vi känner till vad det finns för olika typer av mål är det dags att gå igenom hur man kan sätta effektiva mål, oavsett om de är kvalitativa eller kvantitativa, kortsiktiga eller långsiktiga.

Det finns några särskilda faktorer som kännetecknar ett effektivt mål. Ett effektivt mål:

– Är utmanande men uppnåeligt.
– Leder verksamheten (märkbart) framåt på en operativ, taktisk eller strategisk nivå.
– Går att mäta och utvärdera.
– Är något som hela verksamheten kan och vill uppnå.

 

Modellen SMART och exempel på smarta mål

Den förmodligen vanligaste modellen för att sätta upp effektiva mål heter SMART. Smarta mål är specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta.

Specifikt – målet ska vara konkret, t.ex. ”Företag x ska öka sin försäljning med 15% i år”.

Mätbart – målet ska gå att mäta, t.ex. ”Företag x ska sälja 10.000 enheter i år”.

Acceperat – målet ska vara accepterat av alla som arbetar för att uppnå målet, t.ex. att alla anställda i företag x är överens om att en ökad försäljningen med 15% är ett bra mål.

Realistiskt – målet måste gå att uppnå, även om det pushar företagets gränser, t.ex. att  företag x i år ska sälja 10.000 fler enheter än förgående år.

Tidssatt – det måste bestämmas en tid då målet ska vara uppnått, t.ex. ”företag x ska sälja 10.000 enheter före den 31 december 2016”.

Klicka här för att läsa mer om SMART.

Checklista och för smarta mål

Genom att svara på följande frågor kan du få en tydlig bild om huruvida ett mål är SMART och effektivt.

Planering

1. Vad är viktigast för oss nu och i framtiden?

2. Vad är syftet med målet?

3. Stämmer målet överens med våra övriga planer och strategier?

4. Ska företaget fokusera på detta mål eller finns det andra mål som bör prioriteras?

5. Kommer vi att kunna uppnå målet?

Strategi

1. Vad krävs för att vi ska uppnå målet?

2.Finns det några delmål?

3. Stämmer målet ihop med samtliga punkter i SMART-modellen?

Utvärdering

1. Är målet kvalitativt, kvantitativt eller både och?

2. Hur ska resultatet mätas?

Smarta mål


Har du några frågor om målsättning? Ställ din fråga i kommentarsfältet!

Vad är marknadsstrategi?

Vad är marknadsstrategi?

Marknadsstrategi kallas den blandning av strategier som ett företag väljer att använda för att uppnå sina marknadsmål. I marknadsstrategin ingår även analys, formulering och utvärdering av företagets strategiska position.

Syftet med marknadsstrategin är att företaget ska kunna nå sina marknadsmål, vilket vanligen leder till ökad försäljning och konkurrenskraft. Marknadsmixen är en viktig del av marknadsstrategin som vanligtvis utgör grunden till företagets marknadsplan.

Marknadsstrategi

Marknadsstrategin är grunden till företagets marknadsplan.

 


Marknadsstrategi


Det finns åtskilliga metoder för att definiera och utforma ett företags marknadsstrategier. Här kommer några av de vanligaste sätten.

Strategier marknadsföring

Marknadsmix (4p, 7p, 4c)

Marknadsmixen, eller marknadsföringsmixen, fastställer de strategiska positioner som företaget har på marknaden. 4p- eller 7p-modellen brukar användas för att definiera marknadsmixen, alternativt 4c-modellen som är särskilt lämpad för tjänsteföretag.

Prissättningsstrategier

Konkurrenskraften och försäljningsvolymen påverkas direkt av vilka prissättningsstrategier företaget använder. Därför är det viktigt att hitta en eller flera prissättningsmetoder som går hand i hand med företagets marknadsmål.

Segmentering, targeting och positioneringsstrategier

Genom segmentering (indelning av olika kundgrupper) och targeting (val av målmarknader) kan företaget skapa en unik, konkurrenskraftig position i kundernas medvetande, vilket kallas för positionering.

Generiska strategier

Porters generiska strategier omfattar tre grundläggande marknadsstrategier som har i syfte att ge företaget konkurrensfördelar på marknaden. Dessa strategier kallas för differentiering, fokusering samt kostnadsledarskap.

Tillväxtstrategier

För att effektivt kunna växa på marknaden kan verksamheten tillämpa en av de fyra marknadsstrategierna i Ansoffs matris. De fyra tillväxtstrategierna heter produktutveckling, marknadsutveckling, marknadspenetration samt diversifiering.

Företagsstrategier

Nulägesanalyser, omvärldsanalyser och konkurrentanalyser kan användas för att att definiera företagets nuvarande strategiska position. Vanligt förekommande marknadsföringsmodeller för dessa typer av analyser är:

SWOT-analysen, som identifierar företagets styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

PEST-analysen, vilken hjälper till att ta reda på hur omvärlden påverkar verksamheten.

Porters femkraftsmodell, som används för att bedöma hur stor konkurrenskraften är inom branschen.

 


Vilka modeller använder du för att definiera din verksamhets marknadsstrategi?

Vad är early adopters?

Vad är early adopters?

Early adopters, eller tidiga brukare, kallas en liten kundgrupp (13.5%) inom innovationsspridningsteorin som är väldigt tidiga att köpa och ta till sig nya, innovativa idéer, tjänster och produkter.

Allt som oftast är early adopters landets trendsättare och viktiga opinionsbildare, – de påverkar andra och har vanligtvis mycket hög social status. De är benägna att betala mer för ny teknik än majoriteten och är ofta väldigt köpkraftiga, vilket företag kan ta till vara på genom att exempelvis tillämpa skumningssprissättning.

Early adopters

Vanliga drag hos en early adopter/tidig brukare:

  • Trendsättare
  • Opinionsbildare
  • Hög utbildning
  • God ekonomi
  • Vågar ta risker

Early adopters

Innovators, eller innovatörerna är det enda kundsegment inom innovationsspridningsteorin som är tidigare än early adopters att adoptera innovation.


Känner du någon person som är en s.k. early adopter? Berätta gärna om vad som utmärker honom/henne!