Vad är PEST-analys?

PEST-analysen är en modell som används för att urskilja vilka makrofaktorer* som påverkar ett företag. Bokstäverna i PEST står för politiska- (political), ekonomiska- (economic), sociokulturella- (social) och teknologiska (technological) faktorer.

Ibland läggs även rättsliga- (legal) och miljömässiga (environmental) faktorer till. Modellen kallas då för PESTLE-analys.

* Med makrofaktorer menas faktorer som finns på samhällelig nivå och som inte kan påverkas av det enskilda företaget eller den enskilda individen.

PEST-analysens användningsområden

Pest-analysen används för att:

– Se hur omgivningen påverkar ett företag.

– Planera för hur företaget ska bemöta framtida utmaningar.

– Avgöra vilka faktorer som är av störst vikt nu och i framtiden.

– Kombineras med andra verktyg som t.ex. Porters femkraftsmodell och SWOT-analys.

– Samla underlag till en omvärldsanalys eller nulägesanalys.

 

Faktorer i PEST

Politiska faktorer

Politiska
De politiska faktorerna är de faktorer som påverkas av olika länders politik. Detta kan t.ex. vara landets politiska stabilitet, skatteregler, handelslagar och anställningslagar.

 

Ekonomiska faktorer

Ekonomiska
Ekonomiska faktorer som kan påverka ett företag är t.ex. ett lands eller en unions ekonomiska situation. Det kan bland annat handla om inflationstakt, ekonomisk tillväxt, valutavärde och räntor.

 

Sociokulturella
De sociokulturella faktorerna omfattar sociala och kulturella faktorer. I dessa ingår bland annat utbildning, hälsomedvetenhet, säkerhet, populationstillväxt och modetrender.

 

Teknologiska
De teknologiska faktorerna omfattar länders teknologiska utveckling. Ämnen som ofta berörs är forskning, utveckling och automatisering.

 

Exempel på PEST-analys

Låt säga att ett svenskt företag som säljer cigarrer på internet ska göra en PEST-analys.

Vilka makrofaktorer tror du kan vara viktiga för e-butiken att granska? Här är några exempel:

Politiska – Ändrad tobaksskatt.
Om tobaksskatten ändras, bildas det direkta konsekvenser för företaget.

En skattehöjning skulle leda till mindre vinst för tobakshandeln, vilket i sin tur förmodligen skulle innebära att företaget höjer priserna på sina produkter. Då påverkar detta även slutkonsumenten och slutresultatet skulle bli minskad försäljning.

Ekonomiska – Lågkonjunktur.
En lågkonjunktur i Sverige innebär minskad efterfrågan på olika varor och tjänster. Detta skulle med största sannolikhet betyda att köpkraften generellt sett minskar inom tobaksmarknaden.

Cigarrhandlarna skulle förmodligen påverkas mer av lågkonjunkturen, då cigarrer oftare används som en ”lyxvara”  i Sverige, snarare än för vardagligt bruk.

Sociokulturella – Ökad hälsomedvetenhet.
I och med att allt fler personer förstår konsekvenserna av att röka, minskar användandet av produkter så som cigarrer och cigaretter.

Ökande hälsomedvetenhet i landet, innebär alltså minskad försäljning för cigarrhandlarna.

Teknologiska – E-cigaretter.
Allt fler personer väljer att använda E-cigaretter istället för vanliga cigaretter. Men E-cigaretterna kan för somliga personer även ersätta cigarrerna.

Alltså kan E-cigaretterna ta marknadsandelar av cigarrmarknaden, vilket innebär minskad försäljning för cigarrhandlarna.

Klicka här för att ladda ner e-boken ”Marknadsföring: Grundläggande modeller 2015” helt gratis.


Vad har du för erfarenheter av PEST-analyser? Lämna gärna en kommentar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *